Spanish Baroque Era Painter, ca.1611-1678 Spanish painter. He was the son of a minor painter of the same name (d 1622) and, after his father died, about 1627 he moved to Madrid with his mother. There he entered the studio of Pedro de las Cuevas, and his fellow pupils included such artists as Juan Carreeo de Miranda, Francisco Camilo, Jusepe Leonardo and Antonio Arias Fernendez. He must also have known and studied the work of many masters esteemed at court, particularly Vicente Carducho, echoes of whose work can be found in the former's early paintings. Pereda received protection early on from a member of the Royal Council, Francisco de Tejada, and later from Giovanni Battista Crescenzi, a painter and patron who was in Spain from 1617. Pereda probably completed his training through contact with Crescenzi's collection and eventually he lived in Crescenzi's house. In 1634 Pereda executed Aid to Genoa (Madrid, Prado) for the decoration of the Salen de Reinos in the Casen Buen Retiro, Madrid, a project involving all the leading artists of Madrid, including Carducho, Velezquez, Zurbaren and Jose Leonardo. The death of Crescenzi in 1635 deprived Pereda of further court commissions and seems to have stopped him painting any further secular works other than still-lifes. Also in 1635 he began a well-documented career as a religious painter, producing large altar paintings and many other medium-sized works, probably for private worship. Outstanding among these is the Immaculate Conception (1637) in the Convento de los Felipenses, Alcale de Henares (Madrid). The important allegorical painting Vanitas   Related Paintings of PEREDA, Antonio de :. | The Knight's Dream (detail) af | Allegory ag | St Anthony of Padua with Christ Child af | The Immaculate one Concepcion Toward the middle of the 17th century | St Anthony of Padua with Christ Child (detail) wsg |
Related Artists:
oscar bjorck
född 15 januari 1860 i Stockholm, död av en hjärtattack i sitt hem klockan 03.00 den 5 december 1929, var en svensk konstnär och professor vid Konsthögskolan 1898-1925, och från 1918 även vice preses. Åren 1877-1882 var han elev till Edvard Pers??us vid konstakademins principskola och målade bland annat prisämnena Loke fängslas af asarne (1880), Gustaf Vasa inför kung Hans (1881) och Den förlorade sonens återkomst (1882, belönad med kungliga medaljen). 1883 fick Björck akademiskt resestipendium och vistades vintern 1883?C84 i Paris. Vintern 1884?C85 reste Björck till M??nchen, målade några porträtt, bland annat ett i helfigur av sin hustru. Våren 1885 flyttade han till Venezia och på hösten till Rom. Där målade han den stora modelltavlan Susanna (Göteborgs museum) och Romerska smeder (galleriet i Washington, en skiss till samma tavla finns i Göteborgs museum). 1887 målades i Venezia Veneziansk saluhall (nationalmuseum), Lördagsmässa i Markuskyrkan och andra tavlor. Efter en sommarvistelse på Skagen, där han förut tillbringat två somrar, 1882 och 1884, bosatte sig Björck 1888 i Stockholm. Han har sedan huvudsakligast målat porträtt. Bland dessa kan nämnas flera av konung Oscar (bland dem ett på Skokloster, ett i helfigur på Drottningholm, ett med krona och mantel, på Stockholms slott, ett som övergick i tyske kejsarens ägo), prins Eugen vid staffliet (nationalmuseum, 1895), kronprins Gustaf (Stockholms slott, 1900), konstnärens hustru (helfigur, 1891, Göteborgs museum) och friherre Nordenfalk (konstakademien, 1892). Dessutom skapade han några landskap, ett par genrebilder och olika dekorativa målningar. Från 1889 var han ledamot vid konstakademin och lärare vid Konsthögskolan. 1898 blev han professor. Björck var kommissarie för konstavdelningen vid Stockholmsutställningen 1897 och vid Baltiska utställningen 1914 samt för den svenska utställningen i London 1924.
Edgar Degas
French Realist/Impressionist Painter and Sculptor, 1834-1917 French painter, draughtsman, printmaker, sculptor, pastellist, photographer and collector. He was a founder-member of the Impressionist group and the leader within it of the Realist tendency. He organized several of the group exhibitions, but after 1886 he showed his works very rarely and largely withdrew from the Parisian art world. As he was sufficiently wealthy, he was not constricted by the need to sell his work, and even his late pieces retain a vigour and a power to shock that is lacking in the contemporary productions of his Impressionist colleagues.
Harry Morley
1881-1943